det löser sig alltid

Lördagen inleddes, precis som alla andra dagar, med frukost på The Bread Factory. Detta lilla hak hittade vi första morgonen och blev sedan stammisar där under hela veckan. Standard var Bagel med smoothie eller färskpressad apelsinjuice. Mums!


Planering på hög nivå. Givetvis är Sussie igång med att skriva dagens att-göra-lista.

Efter en stadig frukost begav vi oss till Union Square där vi tyckte det var dags för lite shopping (igen). Inne på Forever 21 hittar Sussie en ljuvlig tröja till Erica som hon genast går fram och presenterar. Erica svarar med ett njae men bakom oss hör vi en man säga, på ren svenska: "Det där blir bra!". Därefter var samtalet igång. Det resulterade i tre biljetter till Bruce Springsteen på Madison Square Garden under söndagskvällen. Så hur gick det här då till? Anders frågade om vi var här för just konserten (som vi inte ens visste ägde rum). När vi gav honom ett nekande svar frågade han om vi var intresserade av biljetter - givetvis var vi det! Buisness på Forever 21. Så lätt raggar man biljetter till Brucan dagen innan. Inga problem. Förresten hälsar Anders till en viss Pelle Ekman - Vi ska på Bruce, det ska inte du. För övrigt kan det tilläggas att Anders mest troligt är Brucans största fan med över 30 konserter i bagaget. Innan vi lämnade butiken bestämde vi träff med Anders och dottern Johanna på Heartland Brewery för öl innan konserten. Tre konsertbiljetter rikare och mycket nöjda fortsatte vi vår shopping.

För att blanda upp shoppingen med kulturella ting tog vi oss till Brooklyn Bridge för en liten promenad. Efter en snabb titt tog vi färjan till Staten Island för att beskåda den där Gudinnan av Friheten. Vacker dam!

 




Hungriga som få drog vi vidare till Chinatown för en bit mat. Vi tror dock att vi lyckades komma till fel kvarter i Chinatown då det första som händer är att Erica blir erbjuden knark av en 70-årig gaangstaakineskvinna. Under de nästa två kvarteren blev vi erbjudna 300 Gucciväskor alternativt Dolce & Gabbana alla 100% äkta till special price for you. Snabbt övergick vi till Little Italy där vi till sist fann vår restaurang för aftonen. Naturligtvis pasta som behagade två tredjedelar av sällskapet. Lill-Erland meddelade kyparen att Tortellini "was not really my style" när han hämtade den nästintill orörda tallriken.


Lill-Erland roar sig med annat när vi äter.

Tillbaka på hostelet tänkte vi ta en liten nap innan utgång. Napen blev dock lite längre än planerat och resulterade istället i en jäkligt lång nattsömn.

Pigga och förväntansfulla vaknade vi på söndagsmorgonen för att gå och lyssna på gospel. Vi hade tidigare i veckan varit i kyrkan och fått det bekräftat att vid 11 på söndagen var det minsann gospel. Erica funderade var alla svarta människor var eftersom det inte kunde bli riktig gospel utan dessa. Vad rätt hon hade. Vita människor suger på gospel. Det var en helt vanlig gudstjänst. Efter en halvtimme smet vi skamsligt ut men lämnade faktiskt tre dollar i kollekt till dörrvakterna då vi inte riktigt förstod att den tidigare vandrande silverskålen var en kollektskål.

Under söndagen hann vi självklart med en del shopping (igen) innan det var dags att göra oss lite grannare inför konserten. Eftersom vi hade tre biljetter men endast två av dessa var bredvid varandra blev vi tvungna att dra lott för att se vem som skulle få sitta ensam. Skulle det bli:

1) Erica - "det löser sig alltid"
X) Sussie - "vi behöver inte ens dra lott för vi vet vem som får niten ändå"
2) Lill-Erland - glidarn?

Kul att gå på konsert ensam för en äkta pessimist. Rätt svar är alltså X.



Vi mötte upp Anders och Johanna, svepte två öl och tog oss sedan till Madison Square Garden. Väl bänkade upptäckte Lill-Erland och Maas att där var tre tomma platser framför dem. Med andra ord fick vi alla sitta bredvid varandra ändå! Då Lill-Erland inte är ett av Bruce största fan roade hon sig mest med att störa sina grannar genom att springa fram och tillbaka för att köpa öl. Hur som helst var det en grym konsert! Vi tackar Anders än en gång för att han gav oss chansen att se Brucan i New York City!

Tyvärr kan vi inte visa bilder på vår shopping då allt är nedpackat i väskor som förvaras i Vince.

Mot sydligare breddgrader!

//Erlandsson & Maas


Kommentarer
Postat av: Ewa

Haha, "was not really my style" är det nya ledordet i mitt liv.



Sussie, du är allt annat än en nitlott!



Kör försiktigt tjejer.



Kram på Er.



2009-11-12 @ 10:44:01
Postat av: Lill-erland

Nu är det ju så att jag bara skulle vara artig men det "kom ut" lite fel... haha. Jag menade att tortellini kanske inte passar alla, och det var alltså inte riktigt min stil..Precis som jag sa ;)

Grannarna på Brucan måste ju varit män egentligen. "Do you ever just listen?" frågade dom. Ehh ja, jag är tjej och kan göra flera saker samtidigt - jisses...

2009-11-12 @ 12:59:20
Postat av: Okänd malmö-tjej!

Tackar för den snabba uppdateringen! Er resa verkar ju helt galet rolig. Är det slumpen eller dras roliga ting till er?

2009-11-12 @ 15:14:27
Postat av: anni

men vad fasiken. brucan! åh helt underbart måste de ha varit =)

2009-11-12 @ 20:25:06
Postat av: Jennan

Shopping, shopping... Jag vill också vara med! Ett par häftiga örhängen eller ett halsband kunde man kanske önska sig i födelsedagspresent...?! ;-) Ni hade behövts här hemma, en efter en går lärarna hem i diverse sjukdomar - vilket medför att vi är i STORT behov av utbildade vikarier! Njut nu den sista tiden...

Kram Jennie

2009-11-12 @ 22:24:03
Postat av: SVAR TILL OKÄND MALMÖ TJEJ

Om vi säger såhär;



Jag tror inte det är en slump!



Men det är bara vad jag tror som lite av en amatör.

2009-11-13 @ 09:54:36

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0